Camilla Vuorenmaa
I promised to come back for her birthday

14.10. - 13.11.2022

Vardagliga fantasier och hjältarnas betydelse i ungdomsårens actionfilmer har varit utgångspunkten för Camilla Vuorenmaas (f. 1979, Tammerfors) personliga soloutställning I promised to come back for her birthday. De nya verken bottnar i att hon har blivit mamma med allt vad det innebär av motstridiga känslor. Läsningen av tonårstidens dagboksanteckningar har väckt upp minnen. I utställningen bildar berättelserna och tiden lager ovanpå varandra. Den egna barndomens rädslor och glädjeämnen återspelas i nuet. “Måleriet liksom livet kan vara skrämmande, men man vill närma sig båda ändå.” Sist och slutligen handlar det om att våga släppa loss, låta handens rörelse styra, hitta känslan.

De studier som Vuorenmaa målade förra hösten av huvudpersonen Leia i Star Wars, spelad av Carrie Fisher, och den under samma tid målade första abstraktionen satte i gång en konstnärlig process mot den utställning som nu visas på galleriet. “Den androgyna hjälten Ripley från barndomens filmer och Prinsessan Leia ingick i den nya serien målningar, när jag funderar över varifrån jag fick kraft i min ungdom.” Till den förnyade undersökningen av förebilderna hör även synen på rollfigurernas svagheter och brister. Utställningens namn är en referens till replikerna och scenerna i filmen Aliens - återkomsten (1986) där huvudpersonen Ripley (spelad av Sigourney Weaver) väcks ur hypersömnen i rymden och får höra att hennes dotter under tiden dött av ålderdom.

Det speciella för utställningen I promised to come back for her birthday är dess abstrakta motiv på träpannå med relief som kännetecknar konstnären. Vuorenmaa inriktar sig helt på att uttrycka raka känslor och rörelser i färger och linjer. “I de icke-föreställande verken kan det finnas något föreställande, men det väller fram ur det undermedvetna, inte som något överlagt.” Målningarna uppvisar influenser allt ifrån gobelängkonsten till den finländska modernismen och skisser från drömmarnas landskap. Verkens färgvärld är bjärt och trolsk, samtidigt dunkel och lysande. Streckgravyren och skrovligheterna syns igenom måleriet och ger upphov till verkens råa och dynamiska stil. Det som fascinerar konstnären i träet som material är dess egen vilja och det ömsesidiga och fysiska i själva processen. Den tredimensionella formen och icke-slätheten styr blicken från målningens yta inåt mot djupet.

I den här utställningen har Vuorenmaa gett sig ut på ny mark med ett tvådelat audiovisuellt verk. I den första delen med titeln Hyvää loppuyötä får vi lyssna på fraser ur konstnärens personliga dagböcker och i den andra delen, kallad My name is Ellen, på repliker yttrade ur minnet utifrån Aliens-filmerna.

Länken till audiovisuellt verk Hyvää loppuyötä/My name is Ellen

Camilla Vuorenmaas (f. 1979, Tammerfors) figurativa såväl som abstrakta verk av människor tar sin utgångspunkt i berättelser. Hennes graverade trämålningar rör sig mellan måleriet och skulpturen, och det krävs tid och fysisk styrka att skapa dem. Vuorenmaas verk har visats vid solo- och grupputställningar på bland andra Esbo moderna konstmuseum EMMA, Kunsthal Charlottenborg, Museet för nutidskonst Kiasma och Galleri Thomassen. 2017 nominerades Vuorenmaa till Ars Fennica. Hon erhöll William Thuring-huvudpriset (2018), Finlands konstakademis pris (2015) och solopriset på Charlottenborgs vårutställning (2014). Hennes verk ingår bland annat i samlingarna på Esbo moderna konstmuseum EMMA, Göteborgs konstmuseum, Museet för nutidskonst Kiasma samt Henna och Pertti Niemistös Bildkonststiftelse Ars Fennica och Saastamoinen stiftelsen. Tack till Centret för konstfrämjande (Taike) för deras stöd.