Perttu Saksa
Silence As a Phrase

06.03. - 01.04.2015

Röd färg är det element som sammanbinder verken på Perttu Saksas nya utställning till en visuell helhet. Saksa riktar återigen sin blick på djurens lott i vår kultur och granskar människan och den mänskliga naturen via djur.

I videoverket Silence as a Phrase ser vi ett stiliserat landskap med ett lugnt böljande hav som långsamt färgas karminrött. Motivet är en ikonisk referens dels till apokalyptiska bilder av blod förvandlat till vatten, dels till mediernas bilder av masslakt på valar och delfiner.Också fotoserien med kaktusmotiv som ingår i helheten refererar till röd färg och konstens historia. Det karminröda färgämnet, ”insektblodet” med vilket bl.a. William Turner målade sina röda marinmålningar, tillverkas genom att sköldlöss som lever i dessa växter krossas.

I centrum för fotoserien Presence är en häst – ett djur till vilket vi har en kulturellt kontroversiell och mångtydig relation. Saksa har fotograferat hästar på slakterier och bevittnat ögonblicket då djuret mister sitt liv i människans händer och förvandlas från subjekt till kött. ”Livet sitter i anletet och ögonkontakten. Så länge hästens huvud var intakt fanns där någonting närvarande.” Som en visuell jämförelse nämner han den martyr vars namn han själv bär, den helige Bartolomeus som i den kristna konsten ofta avbildas bärande sitt flådda skinn. I händerna på helgonet, vars kropp i symbolisk bemärkelse lever vidare, är köttet bokstavligen död materia, och bilderna åskådliggör då själens seger över kroppen. Saksa skapar en stark spänning genom att på fotografiet förena ett dött djurs anlete med dess levande kropp; därigenom rör sig bilden från det dokumentära mot det fiktiva.

”Ansiktet är kroppens själ. Om ansiktet täcks blir porträttets subjekt diffust, men kvar finns viljan att se, att titta bakom masken. Men att avlägsna ansiktet är en väldigt makaber och mardrömslik gest. Jag ville konstruera en bild mittemellan dessa, där subjektet fortfarande är närvarande men där det inte längre finns någonting att titta bakom. Situationen förändras, blicken återvänder. Köttet ser på oss.”

Utställningens namn refererar till Jean-Francois Lyotards tankar om hur språket och de gemensamma berättelserna inte längre räcker till för att skildra rätt och fel och erbjuda en universell etisk referensram. I en sådan värld är känslor det enda gångbara kommunikationssättet, befriat från språkets och kulturens skrankor. “Feelings as a phrase for what cannot now be phrased”.

Saksa har funnit en skönlitterär version av samma idé i Stanislaw Lems science fiction-roman där planeten Solaris, täckt av hav, står i förbindelse med de besökande vetenskapsmännen genom att till dem reflektera deras egna tankar och därigenom deras känslor. Utan ord och normala mänskliga kommunikationssätt förblir det oklart vad planeten signalerar, varför den gör det och om dess verklighet alls är jämförbar med vår egen. Också i hästens blick i Saksas verk reflekteras någonting:

”Då jag betraktar bilden reflekterar jag mina känslor över kroppen och ser hur ljuset tecknar en kall reflexion av den döda hästens öppna öga. Här försiggick någonting fruktansvärt, men av ett slag som väcker min lust att se det på nytt för att förstå vad det kunde vara fråga om.”

Fotografen och bildkonstnären Perttu Saksa (f. 1977) är bildkonstmagister från Bildkonstakademin och bedriver fortsatta studier vid Aalto-universitetet. Hans verk har visats på talrika privat- och separatutställningar och ingår också i offentliga samlingar både i Finland och utomlands. Saksas föregående separatutställning på galleriet, A Kind of You, visades hösten 2013. År 2014 belönades Saksas verk Echo med priset Fotofinlandia.