Annika von Hausswolff
Time Out Photography And About

29.11. - 22.12.2013

Helsinki Contemporary har glädjen att presentera den svenska konstnären Annika von Hausswolffs första utställning på galleriet. Namnet på utställningen, Time Out Photography and About, både beskriver och definierar på ett karakteristiskt sätt innehållet i den helt nya verkserien.

I den här utställningen fokuserar Annika von Hausswolff på det brännande ämnet samtida bildproduktion, genom att i sina verk konfrontera några existentiella och djupgående frågor: vad handlar fotografi om? Och hur fortsätter vi att skapa bilder efter att ha övergått från analog till digital teknologi?

”Reflektioner över bildproduktionens redskap har alltid sysselsatt mig, ända sedan jag började med fotografi. Övergången från analog teknik till dess digitala efterföljare har förstås ökat behovet av att förstå utvecklingen av vår visuella kultur. Medan jag har studerat vissa verktyg som används för att på analogt vis göra bilder, men också vissa nyckelaspekter på själva fotografiet- till exempel dess förmåga att spegla verkligheten- har jag gjort en serie av bilder som alla, på ett eller annat sätt, har att göra med det analoga bildskapandet. Endel arbeten, som kontaktkartorna med ljus, har en mycket konceptuell utgångspunkt, medan andra – till exempel självporträttet - handlar mera om sambandet mellan fotografiet och döden.”

Med sin nya serie återupptäcker Annika von Hausswolff bokstavligen de yrkesredskap som var centrala i den analoga fotografiprocessen. Hon har producerat bilder eller objekt utgående från de här materialen som inte längre används. Med den ”poetiska rättvise-” strategi hon har valt har hon gett dessa närmast historiska föremål ett nytt liv som inte kan reduceras till deras ursprungliga funktion, hon har istället gett dem en helt ny temporalitet och textualitet – för att inte glömma sensibilitet.

”Det är omöjligt att föreställa oss vår existens idag utan möjligheten till att representera världen runt omkring oss. Indexikaliteten som är så typisk för den fotografiska tekniken är unik, och även om vi förstår mer och mer av hur den påverkar med verkligheten, utgör den fortfarande samma kraftfulla redskap för att presentera, representera, informera och spegla våra liv och vårt utrymme.”

”För en konstnär är integriteten allt. Antingen handlar det om hastighet, eller om långsamhet. För mig kommer idéerna blixtsnabbt, men sedan kan det ta år att förverkliga dem. När bilderna/idéerna blir offentliga, börjar de existera med en annorlunda logik som jag inte längre deltar i. Det är som att skära av sina fingrar, igen och igen.”

”Jag tror att hela den fotografiska apparaten är mättad av begärets mekanismer. När man avbildar någonting finns det en rörelse där man kommer närmare, samtidigt som man distanserar sig från temat. Det är en komplex ritual som går ut på att man skapar begär både inom det bevittnande subjektet och det reflekterande objektet.”

Den här verkserien uppfyller åter igen denna dubbla uppgift. Den visar upp en mödosamt och korrekt genomförd genealogi över ett medium, ur ett mycket personligt och engagerat perspektiv, medan den definitivt avbildar en industris nedgång. Samtidigt uppnås detta genom ett bestämt och hängivet reflekterande, som saknar varje spår av enkelriktad instrumentalisering, dum nostalgi eller billig sentimentalitet.

Tvärtom är det en verkserie som bränner och helar, skuffar och drar, smeker och samtidigt inte kunde bry sig mindre. Det är en serie som gör det ultimata vi kan be konstverk om: den påminner oss om vad det betyder att vara vid liv, sprattla och sparka - sparka med liv och lust och bestämdhet mot motgångarna.

Citaten är ur ett samtal mellan Mika Hannula och Annika von Hausswolff

Annika von Hausswolff är en svensk konstnär som föddes 1967 och genomförde sina regelrätta konststudier under mitten av 90-talet. Genom att utforska olika visuella strategier inom fotokonsten, har hon deltagit i många grupputställningar och hållit många separatutställningar i Europa och Nordamerika, till exempel It All Ends with a Beginning på ARoS Aarhus Kunstmuseum, 2013, och Ich bin die Ecke aller Raüme, på Magasin 3, Stockholm, och på Åbo konstmuseum, 2008. Hennes arbeten kretsar kring existentiella och rumsliga teman på ett konceptuellt och ändå formellt sätt. De senaste fem åren har hon varit professor för magisterstuderandena i fotografi på Göteborgs universitet i Sverige.